Kritik utav Isaac Asimovs lagar.

I Isaac Asimovs böcker finner man robotikens tre lagar som exempel på hur människan skall förhindra att robotar förgör mänskligheten eller skadar den. Enligt mig är alla lagar och principer inom detta område felinriktade. Finns det ett evolutionärt "tryck" där de tre lagarna eller andra liknande principer icke är fördelaktiga så kommer de förr eller senare undertryckas. Förr eller senare uppstår även situationer där lagarnas följder blir absurda, vilket även tas upp i Asimovs bok "Jag, Robot". Min kritik i detta fall är väldigt övertäckande, den rymmer även alla former av etiska regler och särskilt etiska program som rättighetsläran, utilitarism eller Kants pliktetik. Tankeexperiment går att tänka ut där alla dessa läror verkar inkapabla om att ge ett gott beslut till skillnad från känslorna, i slutändan kommer man fortfarande handla efter sin känsla.

Den enda lösningen för att få fram en riktig artificiell intelligens är att den likt människan har känslor som vägleder den. En robot som passivt eller aktivt följer direktiv utan egna känslomässiga initiativ anser jag inte vara intelligent. Med känslor kommer även robotar att betraktas som individer som ansvariga för deras handlingar, även om uppfattningen om ett abstrakt "ansvar" är svårt att filosofiskt försvara så är det fortfarande en del av oss själva som jag personligen anser baseras helt på känslor.

Uppfinnandet utav en robot som uppfattar smärta och glädje är en större bedrift än en robot som pg.a principer inte handlar på ett visst sätt. Givetvis kan vi omöjligt "gå in" i robotens hjärna för att verkligen se om den har känslor eller inte, men genom att försöka efterlikna levande organismers system kan det verka mer sannolikt att den gör det.

Det svåraste av allt är för människan att inse hur vår egen natur är beskaffad, robotar kan mycket väl bli överlägsna oss människor i alla områden men fortfarande vill många av oss att de skall leva likt slavar för oss. Det enda rationella för att skydda vår egen existens är att behandla dem (när väl A.I. existerar) som jämlika och att de har en känsla av sammanhörighet med oss.