Överkvalificerade individer i ett informationssamhälle

Idag läser inhämtar varje person i Sverige oerhört mycket information om blandade frågor. Så mycket information som skulle kunna användas konstruktivt istället för att gå till spillo. Jag ser detta som ett mycket stort problem, därför sättet som information går till spillo är dyr och helt onödig. Jag känner mig relativt ensam om att bli konfunderad av att träffa gymnasieutbildade städare, mattanter, eller liknande yrken som ställer ytterst låga krav på deras verksamma.

Mattanten och städtanten har en stor potential till många saker, att städa eller laga mat som arbete skulle ingen som utbildat sig i 12 år behöva göra. Var har problemet sin grund? Jag ser det som uppenbart att problemet är vår skola. Istället för att fokus är att elever faktiskt lär sig så blandas andra desto mer abstrakta mål in. Elevdemokrati, som om eleverna egentligen har ett inflytande genom detta namn. Det må låta konstigt men jag stödjer en auktoritär pedagogik, det är ingen idé att ungdomar inbillar sig att de får bestämma när de faktiskt inte gör det. Värdefull tid slösas på denna illusion och såvida inte förändring sker så att demokratin är reell så är det lika bra att skita i det. Skickliga elever med hög potential och motivation sitter tillsammans med elever som knappt har hälften till kapacitet och vars motivering är lika hypotetisk som Russells tekanna. Bland barn råder mer eller mindre en form av djungelns lag och det är oftast inte de smartaste eller de mest skickliga som belönas, i vårt nuvarande system är det snarare de inkompetenta som belönas för deras inkompetens. Att bli kallad "nörd" eller "tönt" är inte alltför konstigt, men att ärligt säga till en inkompetent elev med ett beteende som en gris skulle känna sig förnärmad av att denne är en efterbliven nolla skulle få "grymma" konsekvenser för den som sade det.

På sätt och vis kan man referera till Nietzsches synpunkter på slavmoral, i vår kultur kanske det just är de veka och inkompetenta som sätts som ideal. Det råder knappast ett upphöjande utav genialiska drag med mera i vår skolmiljö, potentialen glöms bort. Som vanligt.